© 2019 Effektiv Altruism Sverige

Vi vill se en värld där framtida generationer har åtminstone samma möjligheter som vi har att leva bra liv.

Vad vi gör har stor påverkan på hur framtiden kommer att gestalta sig. Ökad tillgång till kunskap, ny teknologi och globaliseringen har satt oss i en unik position att forma vilken typ av värld vi lämnar över till kommande generationer.

 

De flesta tycker att framtiden är viktig, men trots det tenderar vi att fästa större vikt vid sådant som ligger nära i tiden än vid det som ligger längre bort. Det leder till att frågor som har stor betydelse för hur framtiden kommer att se ut lätt underprioriteras inom politiken.

 

Därför har Effektiv altruism Sverige – en ideell organisation vars syfte är att utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt verka för en så bra värld som möjligt – startat Projekt framtid. Projektet stöds av en expertgrupp bestående av bland andra Anders Sandberg (Senior Research Fellow, Oxford University), Olle Häggström (Professor, Chalmers tekniska högskola) och Stefan Einhorn (Professor, Karolinska Institutet).

 

Målet med projektet är att skapa långsiktigt hållbar politik som tar tillräcklig hänsyn till framtida generationers intressen när politiska beslut tas. Genom projektet hoppas vi kunna belysa och inspirera till engagemang i viktiga frågor som har stor betydelse för framtiden, exempelvis hur framtidens ekonomi och miljö bör se ut.

I Sverige har det under lång tid funnits ett intresse för framtidsfrågor. Redan i slutet av 1940-talet började det göras långtidsutredningar och dessa utredningar görs än idag. Utredningarna görs av tjänstemän på Finansdepartementet och syftar till att ge en grund för ekonomiskt beslutsfattande. Den senaste behandlar teknologisk utveckling, internationalisering, demografisk utveckling och klimatförändringar.

 

1973 skapades Sekretariatet för framtidsstudier och 1987 utvecklades sekretariatet till Institutet för framtidsstudier. Institutet bedriver samhällsvetenskaplig framtidsforskning och bidrar till diskussionen om framtida risker och möjligheter.

 

För drygt tio år sedan, 2006, antog riksdagen nya riktlinjer för sitt arbete med forsknings- och framtidsfrågor. På regeringsnivå har olika initiativ kommit och gått. Framtidskommissionen, (2011-2013), ministern för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete  (2014-2016) och Framtidskommittén (2016-) är några exempel.

 

Men dessa initiativ har inte lett till konkreta lagförslag som i tillräcklig utsträckning behandlar viktiga frågor som har stor betydelse för hur framtiden kommer att gestalta sig. Ett exempel på detta är att riksdagen den 12 april inte biföll en motion om att förbjuda dödliga autonoma vapen – det vill säga vapen som självständigt söker upp och attackerar mål – samtidigt som förhandlingar kring ett internationellt förbud pågick i FN. Dessa vapen kan revolutionera hur krig bedrivs genom att göra krigföring enklare och mindre kostsam, med förödande konsekvenser som följd.

 

Flera länder har redan vidtagit åtgärder för att främja framtida generationers intressen inom politiken. Finland har sedan 1993 ett eget utskott som sysslar med framtidsfrågor, Singapore har en tankesmedja för framtidsfrågor, Ungern har en ombudsman för framtida generationer och i Storbritannien har det nyligen skapats ett tvärpolitiskt nätverk för framtidsfrågor.

 

Vi anser att det är hög tid för Sverige att skapa liknande, långsiktiga alternativ. Det är dags att på allvar börja agera för framtiden och se till att skapa en bra framtid för kommande generationer.

Vill du hjälpa till?

How Can We Make Politics More Focused on Future Generations? | Signe Saven